Vägen dit

Hej alla!

Då var det dags för fortsättningen på min berättelse om APIs instruktörskurs. Dag 1 avslutades som sagt med en solid fysträning och dessutom sent på natten, så väl tillbaka på mitt hotellrum så var det dags för re-hydration och en rejäl påfyllning utav näring.

Här var jag väldigt tacksam över att jag hade tagit med mig en låda Fairing cocos-bars (bäst!), då Virginia Beach är en renodlad turistort och det fanns vissa svårigheter med att hitta kosttillskott.

Efter 5 timmar så var det dags att vakna och åka ut till API gymmet för vidare utbildning. Kroppen var helt mör efter gårdagens strapatser och det skulle bli en lång dag även den här gången haha.

Den teoretiska genomgången avgränsades denna dag till bl.a. kosthållning, konsten att sätta ihop ett träningschema samt genomgång av dess olika komponenter, vägledande träningsprinciper, variationer utav uthållighetsträning. ( talades en del om hjärtpulskalkyler bl.a.) En väldig massa nyttigheter helt enkelt.

Här skall jag göra en kort avstickare. Grundaren utav API - Scott Ramsdell - har i mina ögon en unik gåva att sätta ihop de olika träningskomponenterna till en helhet. Det var väldigt lärorikt att ta del utav hans kunskaper och förmågan att strukturera ihop träningsscheman.

Man kan vara en autodidakt och läsa till sig det mesta alternativt studera i enlighet med formella utbildningar, men förmågan att utnyttja de memorerade/inlärda verktygen är det få som besitter och kan förmedla vidare. Scott Ramsdell är i mitt tycke en utav dom och jag är väldigt glad över att kunna vara en del utav API.

Nog om detta. I vilket fall som helst så varvades (ditt favoritord Hövding!) återigen den teoretiska delen med praktiska övningar där vi fick ta del utav den gedigna övningsrepertoar som API använder. Varje övnings skulle även repeteras i mellan 30-60 reps ( det dubbla om det var en hands-/ett bens varianter ) så det blev en hel del repetitioner denna dag!

Mentalt sätt så var det den mest påfrestande dagen då allting värkte rejält i kroppen och vätskebristen medförde kramper i muskulaturen. Som kuriosa (nämnde det tidigare) så hade jag inmundigat sisådär 8-10liter vatten (elekrolytfyllda drycker samt mineraltillskott ej inräknat) och ändå hade vätskebrist.

Det roliga var ändå att alla var på strålande humör och det skämtades friskt hela tiden. Själv så kände jag mig aldrig omotiverad till nånting utan tvärtom, jag utförde allt med ett leende på läpparna och motivationen samt glädjen var på topp - oavsett hur jobbigt det var.

Detta kan tyckas konstigt, men jag såg som sagt resultat eller "ljuset i tunneln" haha med denna typ av träning. Därför så ville man suga åt sig så mycket som möjligt samt även "investera" så mycket som möjligt utav sig själv för att därigenom åtnjuta resultatet själv haha.

Jag kan säga att vetskapen om hur min kondition kommer att se ut medför att jag har möjligheten att släppa loss under match ytterliggare - vilken grej!! Denna känsla av frihet är helt obeskrivlig och jag ryser vid blotta tanken haha.

Vidare så kommer jag även aldrig att behöva oroa mig för den fysiska kapaciteten hos de jag tränar och då kan jag säga att jag är mer nervös som coach än vad jag är när jag själv tävlar haha.

Nu svävar jag bort igen. Tillbaka till ämnet. Denna påfrestande dag avslutades med våran tidigare hemläxa dvs. att förbereda en egen caveman training circuit.

Här var jag helt utmattad och mör, men det gällde att prestera hela tiden då man inte ville att någon av de blivande instruktörerna skulle se dålig ut när man försökte vila under deras träning.

Det blev en rejäl dos utav caveman training. Kunde knappt gå efteråt. Stel i hela kroppen och värk i varenda muskel. Efter detta så åkte vi tillbaka till respektive hotell för dusch samt ombyte och därefter bar det av till en steakhouse! Perfekt avslut på dagen - en 600gram T-bone steak med sötpotatis och grönsaker. MEAT!

Avslutar detta inlägg med lite styrketräningsövningar från API:

Till Nästa Gång!