Vägen dit

...Snart dags för D-day men innan så tvingade den elake Lasse mig att berätta en rolig anekdot. 2 veckor kvar till match och jag, Winther samt Belgian Blue är ute och styrketränar. På den tiden så var inte styrkepassen anpassade efter något specifikt fighting schema, periodiseringen var obefintlig och den enda vägledande premissen var tunga fria vikter, max volym och intensitet hahahahah - kötta.

Hur som helst så kände jag mig hyfsat stark och skulle prova på 300kg i mark med bälte för första gången. Jag lyckades och så var det inget mer med det. Samtidigt så fick BB - konditionstränad - för sig att också dra den vikten, varpå jag påpekade att det kanske inte är så smart så nära inpå fight. Han kommer dra tyngre vikter senare ändå. Belgian BLue tittade då på mig och sade: "sköt du ditt så sköter jag mitt". Därefter så fick jag springa och gömma mig för att undvika hans vrede!

Nåja...Även om jag brukar le för mig själv när jag tänker tillbaka på denna historia så är det ändå lite irriterande hur oerfaren coach och köttskalle man var på den tiden. Även om jag hade fördjupat mig i en del träningsorienterad litteratur så använde jag mig sällan utav dessa principer då jag inte var tillräckligt mogen själsligt tyvärr.

Det skulle ha känts bättre ur alla sammanhang om jag tillät förnuftet snarare än Köttskallen styra och då skall ni ha i beaktande att våran boxningstränare Bob ansåg att det var jag som var "the brains" (nörden hahahahahah) och Daniel "the muscle". Så det så!

Nåja. dagen innan fight så anländer vi till hotellet å Danne väger 104kg dvs måste banta bort 4kg på en natt. Nu är det så att jag har absolut ingen koll på bantning och min okänsliga oerfarenhet speglar sig i följande:

Belgian Blue låter bli att äta och dricka helt under kvällen - han tar varma duschar/bastu, ligger inlindad i tjocka täcken med en varm handduk över huvudet medan jag sitter och smaskar i mig chips framför honom, cashew nötter - fett som bränner fett hahahahahah - kött, frukt, dryck och allt möjligt roligt utan att tänka mig för hur dåligt han mår ahahhahaha. Bra vän man är.

Under kvällen gick vi även och såg Kill Bill - blodig men skit. Dagen efter så var det så dags för fight så företräddes utav en invägning samt intervjuer.

Danne vägde då 99kg och skulle vätskeersätta etc. Kvällen närmade sig och en del vänner hade anlänt från Sverige för att se Belgian Blue gå match - här så kunde jag inte relatera till den prestationsångest man måhända känner när man måste prestera för att inte göra sina vänner besvikna. På så sätt så bidrog jag inte med något positivt där, men jag hoppas ändå att jag var ett trygghetsmoment

Nu tänkte jag babbla lite ostrukturerat och förklara matchen ur min synvinkel. Det jag kände då när jag såg Danne fightas var att han var orkeslös och bantningen hade tagit hårdare på honom än vad man hade trott - BB enligt mig som har tränat och tävlat med honom, har alltid haft muscular endurance dvs. orken att hålla ett arbetstempo samt psyket/tävlingsinriktningen nog att pressa sig för att hålla just ett dylikt arbetstempo

Som kuriosa kan jag nämna följande rörande hans psyke: vi hade övat in ett svep från krysstagskoppling 1,5 månad inför matchen. Danne SÄTTER svepet på en profilerad TÄVLING mot en motståndare som Guy Mezger! Folk som har tävlat förstår hur svårt det är att hålla huvudet kallt och kalkylerat för att ens försöka med dylika grepp. Det säger en del om tävlingspsyket

Nåja under matchen så hade Danne faktiskt skakad i början på andra men blir sedermera nedtagen och förlorar matchen. I mitt tycke så var det pga det bristande oerfarenheten kring bantning som tärde för mycket på energisystemen för att dagen efter lyckas prestera optimalt när det gällde.

Vissa kanske inte håller med mig men jag har upplevt Belgian Blues kapacitet och min åsikt är att om en rörelse exempelvis nedtagning kunde delas upp i tre moment så var det väldigt tydligt att Danne hade orken att inleda det första, men inte fortsätta vidare på det efterföljande 2 tyvärr.

Vidare så ser jag min egen prestation som coach/biträde som skit så här i efter hand. Hjälpte föga till med game planen, åsidosatte de fysiska effekterna utav en bantning och efterföljande prestation - för mycket köttskalle helt enkelt.

Sist men inte minst så var det väldigt tråkigt att Danne inte fick möjligheten att fyra av alla sina cylindrar. förlust är en sak, men jag tror att en del felaktiga slutsatser drogs efter den här matchen. Kapaciteten finns där helt klart.

Samtidigt så får detta tjäna som tankeställare för Er som har Muscular Endurance som fight stil - är det värt att banta eller ej? Kurt Angle ansåg det inte, men det finns en del fighters som anser motsatsen och känner sin kropp tillräckligt väl för att kunna prestera väl. Man måste prova sig fram helt enkelt och där kommer amatör brottningstävlingar in i bilden - så att man kan väldigt effektivt lära känna sin kropp och lära sig jobba utefter sina egna förutsättningar.

Avslutar med en liten gammal beprövad goding för de dagar ni skall köra dynamic effort (explosivitet) eller Max Effort. Oavsett så skall denna göras som första övning och det enda som skiljer dessa åt är antalet sett som jag skulle begränsa till 3 om ni vill göra det som uppvärmning till en Max effort dag eller 6-8 så kallade "working" sets som första övning på Dynamic Effort dagen. Have fun:

Till Nästa Gång

Danne krigar mot Tomas Lamonte på bilden ovan

Den 6 december 2003 och EVT gör sin debutgala med min gode vän Belgian Blue som huvudattraktion. Han ställs mot Guy Mezger - en historiskt sätt väldigt underskattad fighter och inför det här mötet så har Guy Mezger högst kontroversiella förluster(vinst på split enligt min mening) i Pride mot fighters såsom Ricardo Arona och - matchen innan Bergman - Rogerio Minotoro Nogueria!

Det är alltså ingen duvunge Danne möter och en motståndare som specialiserar sig på att förstöra "gamet" på sin motståndare, en riktigt svår nöt att knäcka (golvade även Chuck i Pride innan Chuck lyckades kO honom till slut.)

Detta till trots så var jag övertygad att Danne skulle vinna. Hur som helst så var Mezger en LHW och begärde att våran Belgian Blue skulle banta ner sig till 100 då Danne Vägde 108-110 2 månader innan matchen.

Belgian Blue sa ja och resten är historia.

Danne är alltså en utav pionjärerna inom svensk MMA, men detta glöms oftast bort då nya förmågor har gjort entré på MMA scenen. Dessutom så ansågs Danne som en utav de bästa i Sverige på den tiden så det var extra givande att se honom möta motstånd utav Guy Mezgers kaliber.

Nu till anledningen varför jag berättar det här - nämligen bantning. Utöver att denna historia skall tjäna som en återblick till den gamla goda tiden så riktar den sig även mot folk som bantar för att fightas i en lägre viktklass

Det fanns en brottare vid namn Kurt Angle - OS guld medaljör i fristil 100kgs klassen - som ansåg att om man har en uthållighetsbaserad stil i sin brottning då är bantning en dålig idé då den dränerar kroppen på för mycket energi. Han bantade sällan och arbetade ofta sönder sina motståndare i viktklassen. Värt att tänka på och jag kommer att anknyta till det senare

Hur som helst - Danne påbörjar sina förberedelser, men har samtidigt fått ett nytt intresse för styrkelyft som han likt brottning MMA och allt annat han har får sig - har helt enkelt talang för

Därför så går det där med vikten lite sisådär hahhahahaaha. Men en stark best är han i alla fall!

Vidare så körde vi även på Spårvägens Brottningsklubb informella dagpass men Majid - min första renodlade tränare i brottning. Nikolaj Malmqvist var min första MMA tränare som för så många andra kända fighters i Sverige

I alla fall. Brottning är något jag verkligen fastnade för på den tiden och det var oerhört glädjande att få träna med Majid och Danne. Tackamt nog så har jag hittat till Huddinge BK och tränar där med Theo - vilket är mycket positivt och lyckosamt

Samtidigt så kan man inte låta bli att bli nostalgisk och jag saknar den tiden. Dessutom så är jag väldigt tacksam då Majid tog in oss och lärde oss brottning utan förbehåll eller att kräva något i utbyte - han bara delade med sig utav sin kunskap. Väldigt generöst likt CJN som visade oss mycket utav styrkelyfts träningen och tekniken...jjajaja jag svammlar men det är en del minnen som dyker upp här

Nåja Majid gick igenom olika clinch tekniker varav ett svep som jag brukar nyttja än idag. Då skall vi se här 1,5 månaders träning på ett svep från clinch som senare skall nyttjas under EVT första gala inför en stor publik och mot en motståndare som var ingen mindre än: Guy Mezger. hahahah Hur detta gick återkommer jag till senare

Svepet kom bl.a från krysstag koppling och det var roligt att se då Randy Couture höll sitt seminarium i Stockholm strax innan EVT 2003 så använde han sig utav samma beprövade brottningstekniker som Majid visade oss + mer därtill gratis och utan att kräva något i utbyte

Det kan vara något att ta efter för vissa ibland. Altruism

Svenska brottningsklubbar är verkligen underskattade och brottningen som sport i Sverige förtjänar betydligt mer uppmärksamhet än vad den får tyvärr.

Till träningen då - den flöt på bra men det vi, eller snarare jag, saknade på den tiden var den typen utav fysträning som jag har tillgång till idag - nämligen Caveman Training. Samtidigt så hade Danne en riktigt bra muskeuthållighet - han var en stark, explosiv endurance type of fighter - en mardröms motståndare m.a.o då han aldrig stannande. Till detta ett starkt tävlingspsyke

Han tränade även på VBC med den avlidne Martin Holm (RIP) och Jörgen Kruth på dagpassen så den delen utav träningen flöt på bra. Allt var nu klart för match.....Fortsättning följer

Avlustar med lite Kurt Angle:

Till Nästa Gång

hehe...snodde bilden på min ögonsten från mickes blogg. det här var precis när vi hade monterat klart buren. Hon kände sig som hemma direkt :-)

I vilken ände skall man börja..... ok först - det är UFC 116 till helgen och vilken match det kommer att bli! jajaja möjligen så finns det en öppning för en rejäl anticlimax, men vem kan motstå att inte gå i taket över dessa 2 köttbitar som gör upp om vem som är tungviktens bästa mma fighter!

nåja...när dessa bestar skulle mötas i ett tidigare skede (innan Brocks sjukdom) gången så hänvisade jag till lite statistik som klragjorde att Brock på elitnivå har presterat bättre inom gemensamma områden - fys, brottning etc.

Samtidigt då man såg till deras tekniska aspekter när det komm till striking så var det inte någon större skillnad dem emellan - Carwin var något bättre. Det har dock ändrats. Jag fick ta del utav en träningsvideo där Shane slår lite plattor och fick jämför detta mot Brocks - måste säga att det var en rejäl skillnad. Shanes slag hade till och med den där "snärten" ibland

Detta har gjort att jag har reviderat min inställning lite - håller Brock som favorit med något mindre marginal än tidigare. Tror att Brock kommer vilja ta ner omgående och legrida samt söka sin patenterade G´n`p medan Carwin kommer att försöka nyttja sin brottning till att stanna på utsidan och söka en KO. Jag tror inte att han kommer att försöka dirty boxa så mycket (kan ha fel) då det ger Brock en chans att brotta ner honom och stänga ner hans boxning.

Vi får se helt enkelt - men mycket KRAFT och KÖTT blir det

Vidare - veckan som gick bjöd på en liten inofficiell test ride av Team Gringos nya Octagon och två Caveman pass special preparedness

Det är nämligen så att jag har ett matcherbjudande och är beredd att ta det, men måste reda ut lite saker då det gäller att få tiden att räcka till med träningen och där behöver jag lite hjälp. Samtidigt så har jag påbörjat mina matchföreberedelser lite smått så att när jag bestämmer mig den närmaste tiden så är jag i alla fall delvis inne i cykeln.

Caveman träningen denna vecka bestod utav 3x5min ronder 1min vila emellan och 80% intensitetnivå. Fokus låg på cardio endurance med lite inslag utav Power endurance samt muscular endurance. Inget märkvärdigt, men det ena passet utfördes på hammarbybacken där diverse stenbumlingar (tack Theo för den ryska träningsinspirationen haha) i olika storlekar fick tjäna som träningsredskap givetvis ihop med backens branta partier .

Det var ganska kul att lyfta tunga stenar och slunga iväg dom - old school hahaha.

Vidare i planeringen så har jag även ändrat lite i intensitetnivå konstruktionen samt att jag styrketräningen ser lite annorlunda ut. Det får jag vidareutveckla nästa gång kanske, men det inledningsvis så känns allting väldigt bra

Avslutar med lite lättsam brottningsteknik träning inifrån buren:

Till Nästa Gång

Det är mycket som händer...knappt så att man hinner skriva ner alla stordåd hahaha.

Idag var det en gemytlig tillställning på Gringo då vi lade ut mattorna för det som kommer att vara - mig veterligen i allfall - Stockholms klubbarnas första riktiga BUR/Octagon. Grymt!!! Möjligheterna med detta redskap till sitt förfogande är givetvis stora och vi har redan börjat att planera alla roliga tillställningar inför framtiden

Därutöver så kommer det ge våra tävlande en klar fördel i förberedelsefasen och rekreationstränade en härlig känsla att få köra lite sparring i en fullfjädrad octagon! Roligt

Vidare så fick jag höra ytterliggare trevliga nyheter då Hasse tävlade i BJJ för första gången - 32 år gammal! PANNBEN hahaha. Dessutom så lyckades han prestera sina tekniker, vilket resulterade i att han vann hela turneringen - gedigen debut med andra ord. Vi pratade lite om den mentala träningen i förväg och lyckades faktiskt pricka in rätt sorts tankeverksamhet, vilket var glädjande

Midsommardagen avslutades med lite styrketräning och Caveman training! (lactic Acid Tolerans) som var strongman inspirerad denna gång. Cardion kom senare på kvällen då hundarna skulle rastas på Hammarbybacken hahahaha.

I alla fall - på grund utav diverse omständigheter så valde jag att köra ett helkroppspass och här kommer tipset för Er som gillar att styrketräna hela kroppen vid varje träningstillfälle:

- Uppvärmning med Core work - tanken är att man skall stärka upp bålen och då bör detta tränas först och inte sist när man är som tröttast. Detta uteblev vid det här träningstillfället

- plyometrisk träning eller Max Effort övning. Denna gång så valde jag plyo/dynamiska övning för överkroppen:

3 set utav:
One Arm Dumbell Snatch - 2 reps per arm - tillsammans med Explosiva Band pressar frampå - 5 explosiva reps

- Muskeluppbyggnad som denna gång bestod utav 2 stycken så kallade Compound lifts - dvs. 2-3 övningar som man utför utan att vila emellan övningarna utan dessa utgör ett Set.

- Compound lift 1: 3 set av Pull Ups x8 reps med ett speciellt tjockt handtag för underarmarna, tillsammans med Knäböj x8 reps. Gå alltså direkt från pull upsen till knäböjjen

- Compound lift 2: 3 set utav Hantel Militär pressar x10reps, + raka marklyft x10 reps, + Band Pull aparts x10reps

- Avslutade detta med lite corework (lättsamt) samt Caveman Training för mjölksyretolernas.

Nästa tips är att strukturera ovanstående helkropps pass, som man förmodligen utför 3 ggr i veckan, i enlighet med något som kallas för conjugated method of periodization.

Här är tanken att repsantalet vid muskeluppbyggnadesdelen skiftar från träningstillfälle till träningstillfälle: endera 4-6 reps; 8-10 eller 12-15. Detta är riktlinjerna således. Jag kan utveckla detta vidare vid ett annat tillfälle

Som avslut så bjuder jag på en teknik video ifrån ett utav Gringos MMA pass:

Till Nästa Gång

Då skall jag fortsätta diskussion kring allmän träningens vara eller icke vara. Nu är det tillsynes en diskussion som riktar sig främst mot yngre förmågor, men även äldre rävar kan tänka till angående det här.

Nyligen så vann den karismatiske brottaren "King Mo" Strikeforce lätt tungviktstiteln ifrån Gegard Mousasi genom att besegra denne på poäng efter 5 ronder. Många, inklusive mig själv, hade förväntat sig en vinst av den betydligt mer erfarne och all around tränade MMA utövaren Mousasi, men "Kingo Mo" hade hela tiden framhållit skillnaden mellan att vara bra på allt och bäst på en delgren. Resultatet skulle väga till hans fördel

Tankesättet har han tagit med sig från brottningen, men även andra discipliner har tagit efter: Klitschko som går och jabbar i 4 ronder för att därefter lägga in sin patenterade vänster som ingen kan stoppa etc.

alltså: syftet är att utveckla en stenhård defensiv och lägga in några enstaka anfallstekniker som man övar och övar till den grad att ingen till slut kan stoppa dom - även om man vet att det kommer.

Det istället för att vara medioker i allt och inte ha tillräckligt vass offensiv att nöta ut motståndarens defensiv med. Sedan finns det ju såklart atleter som GSP, Fedor på andra sidan skalan som är talangfulla nog att prestera på topp inom samtliga utav MMA:s delgrenar. Mark/box/brottning.

Meningarna går således isär om vilken väg som är den mest lämpliga att färdas. Bör man göra som "old" Cro-Cop och jobba på sina sprawls, utveckla en ruskig vänster spark och rak vänster som ingen kan stoppa och därigenom vinna OWGP? eller ha grym fysisk fördel och brottningsbakgrund som Brock Lesnar, Shane Carwin etc. och mosa betydligt mer all around tränade atleter än de själva?

Eller skall man färdas i en annan riktning och satsa på att utveckla samtliga offensiva samt defensiva vapen såsom Boxning/Thaiboxning/Brottning som Fedor, GSP, Shogun, Gamla Nogueira (även om brottninge var de 2 sistnämnda herrarnas sämsta del så gick de in och brottades aktivt) ?

Nåja, diskussionen ovan är givetvis något förenklad, men samtidigt ifrågasättande för inställningen till att den nya generationens fighters med all självklarhet kommer att vara grymma på allt. Nej, för vissa kommer det att vara mera lämpligt med specialiseringen utav träningen och då gäller det att ha en bra coach/-er, självkännedom etc. Givetvis så kommer MMA utövare vara mera all around tränade än specialister inom respektive disciplin (BJJ, Thaiboxning etc.).

Det som inte är alldeles självklart är huruvida framtidens fighters kommer endast att lyckas bli "bra" på allt och inte kunna stoppa någon som är "bäst" på en gren och tillräckligt bra defensivt på de andra momenten för att lyckas nå sin målsättning.

Tänkvärt

Till Något roligare:

:-)

Till Nästa Gång