Andy's blogg

Hittade den här gamla bilden från midsommar 2007. Den midsommar afton var nog en av de roligaste jag har haft. Vi var ett helt grabbgäng ute på polarens land mitt ute i skogen utanför Eskilstuna. Har firat några midsommar där och det är alltid skoj. Trivs verkligen att få vara där det är lungt och stilla. Sedan älskar jag att öppna en kallbärs (som har stått i jordkällaren) i deras vedeldade bastu. Det är fan njutning på hög nivå! Så vill bara passa på att säga till alla som tränar dag ut och dag in. Passa på och njut ibland också, det försöker i alla fall jag hinna med.

Dagen har varit en av de tyngre dagarna den här veckan och jag har känt mig låg. I slutet av morgonpromenaden imorse så kom jag till värstingbacken. Efter halva ville jag bara sätta mig ned och gråta. Det kändes som jag hade ett sånt där bungy jump snöre i ryggen som drog mig bakåt, benen vägde 2ton och min hjärna ville inte fungera. Som tur var funkar magen prima och sa till mig på skarpen att nu kävlar får du gå hem så jag får frukost.
När magen blir arg är det bara att lyda, annars vet jag att det blir jobbigt. Blev en morgonpromenix på 60min i alla fall.
Sedan kom jag hem och gjorde frukost. Det är ta mig fan den bästa måltiden på hela dagen. Jag känner alltid att jag är tokvärd den när jag sätter mig och börjar äta.
Idag blev det en proteinscones med 50g mini keso + 100g räkor med äggvitröra och 50gmini keso. En super god och härlig frukost. Skulle jag lätt kunna äta varje dag, iförsig skulle det inte vara fel med 2 scones. Men det får vi ta om 2 veckor.

Blev även lite gymträning på kvällen. Eller träning och träning, jag går mest runt och lyfter lite här och lite där. Ser ut som ett vrak och känner mig som ett vrak. Alla tror att det enda jag gör just nu är att spegla mig eftersom formen sitter där den ska. Kan säga att det är det minsta jag är intresserad av. Så fort jag får en chans lutar jag mig tillbaka och slappnar av. Brukar ta 2 sekunder så somnar jag.

Efter som jag är lite hängig nu så får jag frågan lite då och då varför jag gör det här. Ska försöka svara lite kortfattat på det.

Ni har säkert alla varit påväg hem och har några minuter kvar innan ni kan sätta nyckeln i dörren. Det drar till sig i tarmarna och ni känner att något stort är påväg ut. Ni kniper som aldrig förr och börjar nästan jogga hemåt. Fast inte för fort och inte förlånga steg, för det funkar inte riktigt då.
Ni famlar efter nycklarna. Känner svetten i pannan och dropparna som rinner längst ryggraden. Fan, nu är det panik.
Nyckeln åker in i låset och ni vrider om. Ju närmare toaletten ni kommer från den första ryckningen i tarmarna tills ni är framför dörren. Har det bara det osköna i kroppen stegrats och ni tror typ att ni ska dö en lång och plågsam död. Eller hur?
När ni sedan sliter av er byxorna och underkläderna och sätter er på toastolen (föresten, varför är locket alltid stängt då?). Ni låter allt komma som trådgårdspridaren 2000 och ni känner en rysning i kroppen. Sådär så att håret står rakt ut på armarna. Höjden av njutning för tillfället.

Ungefär så är resan till scenen. När man tror att kallingarna ska vara fulla, så är det bara att bita ihop och ta korta steg. För när du väl står på scenen var det värt varenda sekund. Det är därför jag älskar den här sporten.

Bjuder på en bild på mig när jag är off i sommras. Tror jag väger ca 82-83kg där. Så kan ni jämföra med nu. Då vet ni hur det ser ut när man skalar bort strax över 10kg. Kan få en del att få en tankeställare om hur bra form de har. Simma lugnt!